anglomaniser

VER — masculin

/ɑ̃ɡlomanize/

Syllabes : ɑ̃.ɡlo.ma.ni.ze Orthocode : an.glo.ma.ni.ser

Définitions

  1. 1. vieilli Imiter les anglais.
  2. 2. péjoratif S'adonner à l'anglomanie.

Dérivés

Formes fléchies

Forme Phonétique Traits Syllabes Orthocode
anglomanisa /ɑ̃ɡlomaniza/ indicatif, passe_simple, 3e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.ni.za an.glo.ma.ni.sa
anglomanisai /ɑ̃ɡlomanizɛ/ indicatif, passe_simple, 1e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zɛ an.glo.ma.ni.sai
anglomanisaient /ɑ̃ɡlomanizɛ/ indicatif, imparfait, 3e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zɛ an.glo.ma.ni.saie°n°t°
anglomanisais /ɑ̃ɡlomanizɛ/ indicatif, imparfait, 1e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zɛ an.glo.ma.ni.sais°
anglomanisais /ɑ̃ɡlomanizɛ/ indicatif, imparfait, 2e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zɛ an.glo.ma.ni.sais°
anglomanisait /ɑ̃ɡlomanizɛ/ indicatif, imparfait, 3e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zɛ an.glo.ma.ni.sait°
anglomanisant /ɑ̃ɡlomanizɑ̃/ participe, present ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zɑ̃ an.glo.ma.ni.sant°
anglomanisas /ɑ̃ɡlomaniza/ indicatif, passe_simple, 2e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.ni.za an.glo.ma.ni.sas°
anglomanisasse /ɑ̃ɡlomanizas/ subjonctif, imparfait, 1e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zas an.glo.ma.ni.sasse°
anglomanisassent /ɑ̃ɡlomanizas/ subjonctif, imparfait, 3e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zas an.glo.ma.ni.sasse°n°t°
anglomanisasses /ɑ̃ɡlomanizas/ subjonctif, imparfait, 2e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zas an.glo.ma.ni.sasse°s°
anglomanisassiez /ɑ̃ɡlomanizasje/ subjonctif, imparfait, 2e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.za.sje an.glo.ma.ni.sa.ssiez
anglomanisassions /ɑ̃ɡlomanizasjɔ̃/ subjonctif, imparfait, 1e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.za.sjɔ̃ an.glo.ma.ni.sa.ssions°
anglomanise /ɑ̃ɡlomaniz/ indicatif, present, 1e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.niz an.glo.ma.nise°
anglomanise /ɑ̃ɡlomaniz/ indicatif, present, 3e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.niz an.glo.ma.nise°
anglomanise /ɑ̃ɡlomaniz/ imperatif, present, 2e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.niz an.glo.ma.nise°
anglomanise /ɑ̃ɡlomaniz/ subjonctif, present, 1e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.niz an.glo.ma.nise°
anglomanise /ɑ̃ɡlomaniz/ subjonctif, present, 3e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.niz an.glo.ma.nise°
anglomanisent /ɑ̃ɡlomaniz/ indicatif, present, 3e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.niz an.glo.ma.nise°n°t°
anglomanisent /ɑ̃ɡlomaniz/ subjonctif, present, 3e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.niz an.glo.ma.nise°n°t°
anglomaniser /ɑ̃ɡlomanize/ infinitif ɑ̃.ɡlo.ma.ni.ze an.glo.ma.ni.ser
anglomanisera /ɑ̃ɡlomanizəʁa/ indicatif, futur, 3e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zə.ʁa an.glo.ma.ni.se.ra
anglomaniserai /ɑ̃ɡlomanizəʁɛ/ indicatif, futur, 1e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zə.ʁɛ an.glo.ma.ni.se.rai
anglomaniseraient /ɑ̃ɡlomanizəʁɛ/ conditionnel, present, 3e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zə.ʁɛ an.glo.ma.ni.se.raie°n°t°
anglomaniserais /ɑ̃ɡlomanizəʁɛ/ conditionnel, present, 1e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zə.ʁɛ an.glo.ma.ni.se.rais°
anglomaniserais /ɑ̃ɡlomanizəʁɛ/ conditionnel, present, 2e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zə.ʁɛ an.glo.ma.ni.se.rais°
anglomaniserait /ɑ̃ɡlomanizəʁɛ/ conditionnel, present, 3e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zə.ʁɛ an.glo.ma.ni.se.rait°
anglomaniseras /ɑ̃ɡlomanizəʁa/ indicatif, futur, 2e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zə.ʁa an.glo.ma.ni.se.ras°
anglomaniserez /ɑ̃ɡlomanizəʁe/ indicatif, futur, 2e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zə.ʁe an.glo.ma.ni.se.rez
anglomaniseriez /ɑ̃ɡlomanizəʁje/ conditionnel, present, 2e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zə.ʁje an.glo.ma.ni.se.riez
anglomaniserions /ɑ̃ɡlomanizəʁjɔ̃/ conditionnel, present, 1e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zə.ʁjɔ̃ an.glo.ma.ni.se.rions°
anglomaniserons /ɑ̃ɡlomanizəʁɔ̃/ indicatif, futur, 1e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zə.ʁɔ̃ an.glo.ma.ni.se.rons°
anglomaniseront /ɑ̃ɡlomanizəʁɔ̃/ indicatif, futur, 3e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zə.ʁɔ̃ an.glo.ma.ni.se.ront°
anglomanises /ɑ̃ɡlomaniz/ indicatif, present, 2e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.niz an.glo.ma.nise°s°
anglomanises /ɑ̃ɡlomaniz/ subjonctif, present, 2e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.niz an.glo.ma.nise°s°
anglomanisez /ɑ̃ɡlomanize/ indicatif, present, 2e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.ze an.glo.ma.ni.sez
anglomanisez /ɑ̃ɡlomanize/ imperatif, present, 2e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.ze an.glo.ma.ni.sez
anglomanisiez /ɑ̃ɡlomanizje/ indicatif, imparfait, 2e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zje an.glo.ma.ni.siez
anglomanisiez /ɑ̃ɡlomanizje/ subjonctif, present, 2e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zje an.glo.ma.ni.siez
anglomanisions /ɑ̃ɡlomanizjɔ̃/ indicatif, imparfait, 1e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zjɔ̃ an.glo.ma.ni.sions°
anglomanisions /ɑ̃ɡlomanizjɔ̃/ subjonctif, present, 1e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zjɔ̃ an.glo.ma.ni.sions°
anglomanisons /ɑ̃ɡlomanizɔ̃/ indicatif, present, 1e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zɔ̃ an.glo.ma.ni.sons°
anglomanisons /ɑ̃ɡlomanizɔ̃/ imperatif, present, 1e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zɔ̃ an.glo.ma.ni.sons°
anglomanisâmes /ɑ̃ɡlomanizam/ indicatif, passe_simple, 1e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zam an.glo.ma.ni.sâme°s°
anglomanisât /ɑ̃ɡlomaniza/ subjonctif, imparfait, 3e pers., singulier ɑ̃.ɡlo.ma.ni.za an.glo.ma.ni.sât°
anglomanisâtes /ɑ̃ɡlomanizat/ indicatif, passe_simple, 2e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zat an.glo.ma.ni.sâte°s°
anglomanisèrent /ɑ̃ɡlomanizɛʁ/ indicatif, passe_simple, 3e pers., pluriel ɑ̃.ɡlo.ma.ni.zɛʁ an.glo.ma.ni.sère°n°t°
anglomanisé /ɑ̃ɡlomanize/ participe, passe_simple, singulier, masculin ɑ̃.ɡlo.ma.ni.ze an.glo.ma.ni.sé