Conjugaison de « branquer »

Infinitif branquer
Participe passé branqué
Participe présent branquant

Indicatif

Présent

1sbranque
2sbranques
3sbranque
1pbranquons
2pbranquez
3pbranquent

Imparfait

1sbranquais
2sbranquais
3sbranquait
1pbranquions
2pbranquiez
3pbranquaient

Passé simple

1sbranquai
2sbranquas
3sbranqua
1pbranquâmes
2pbranquâtes
3pbranquèrent

Futur simple

1sbranquerai
2sbranqueras
3sbranquera
1pbranquerons
2pbranquerez
3pbranqueront

Subjonctif

Présent

1sbranque
2sbranques
3sbranque
1pbranquions
2pbranquiez
3pbranquent

Imparfait

1sbranquasse
2sbranquasses
3sbranquât
1pbranquassions
2pbranquassiez
3pbranquassent

Impératif

Présent

2sbranque
1pbranquons
2pbranquez

Conditionnel

Présent

1sbranquerais
2sbranquerais
3sbranquerait
1pbranquerions
2pbranqueriez
3pbranqueraient